22.35 i'll taste the sky..
..and feel alive again. hej.
har tänt lite ljus (bland annat fina ljuset jag fick i födelsedagspresent). saknar er där hemma då. speciellt dig, mamma. ♥ ringer er imorgon, onsdag!
haft en lite neråt-period men det känns bättre nu. tappade suget på au pair-jobbet i slutet av sommaren då jag haft alla tre ungarna varje dag i tre månader. blev sen en massa jobb och noll fritid vilket resulterade i värsta deppkraschen i söndags. sen att det tog slut med Nick var inte kul det heller. och löven trillade av träden, då blir jag alltid deppig. jag är en sommarmänniska rätt igenom. klarar inte höst och vinter. men vem säger att ett jobb hemma i Sverige skulle vara bättre och roligare? och hösten och vintern kommer ju även där. och hade jag inte varit i USA hade jag aldrig ens träffat Nick och det är jag glad att jag gjorde. dessutom är tanken på att det snart bara är sex månader kvar av mitt äventyr här så jobbig att jag inte ens vill tänka den. jag vet redan nu hur jobbigt det kommer bli och säga hej då till alla här. säga hej då till USA och mitt liv här. fy.
så nu ska jag rycka upp mig. vad tusan skulle jag slösa tid på och deppa för? kan man ju göra hemma. till helgen blir det en riktig "Stamman-helg" ser det ut som. alltså en väldigt onykter utgång hemma i Stamford, Connecticut. haha.
har tänt lite ljus (bland annat fina ljuset jag fick i födelsedagspresent). saknar er där hemma då. speciellt dig, mamma. ♥ ringer er imorgon, onsdag!
haft en lite neråt-period men det känns bättre nu. tappade suget på au pair-jobbet i slutet av sommaren då jag haft alla tre ungarna varje dag i tre månader. blev sen en massa jobb och noll fritid vilket resulterade i värsta deppkraschen i söndags. sen att det tog slut med Nick var inte kul det heller. och löven trillade av träden, då blir jag alltid deppig. jag är en sommarmänniska rätt igenom. klarar inte höst och vinter. men vem säger att ett jobb hemma i Sverige skulle vara bättre och roligare? och hösten och vintern kommer ju även där. och hade jag inte varit i USA hade jag aldrig ens träffat Nick och det är jag glad att jag gjorde. dessutom är tanken på att det snart bara är sex månader kvar av mitt äventyr här så jobbig att jag inte ens vill tänka den. jag vet redan nu hur jobbigt det kommer bli och säga hej då till alla här. säga hej då till USA och mitt liv här. fy.
så nu ska jag rycka upp mig. vad tusan skulle jag slösa tid på och deppa för? kan man ju göra hemma. till helgen blir det en riktig "Stamman-helg" ser det ut som. alltså en väldigt onykter utgång hemma i Stamford, Connecticut. haha.
Kommentera här
Trackback
