hellobaby - au pair i USA

hej! en fråga såhär efter som du skall iväg som aupair, ang. svininfluensan. Kan famlijen/förmedlingen/usa kräva att man har ska ha tagit den för att få åka?



jag har faktiskt ingen aning om jag ska vara helt ärlig. jag har inte hört något krav om detta iallafall, varken från CC eller min familj. i Sverige rekommenderar Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet att alla svenskar ska ta sprutan. det är även en omtänksam handling mot andra människor.

jag är lite skeptisk till vaccinet men har bestämt att ta det ändå, innan jag åker till USA.

 

Bonds värsta mardröm -

att möta en gigantisk hoppande plastspindel i vardagsrummet.

slapp betala depositionen som jag blivit lovad. såklart hade de ju lagt på den på min faktura. nu ska bara resten av tusenlapparna betalas, sen kör vi.

.. dem är jävligt förvirrade.
ska ringa och skälla lite imorgon. berättar mer då.

idag kom mina flygtider och det känns bra, dock inte att packa ner sitt liv i en resväska. så det blir nog till och hosta upp några hundralappar för och ta med en väska till.

känns ju dessutom bra i hjärtat och byta flyg på Heathrow.

måndagen den 9 November kl. 10 ska jag befinna mig på Amerikanska ambassaden i Stockholm för och fixa mitt visum. jag och mamma ska åka upp tillsammans redan på söndagen :) jättemysigt!


mejlade med min host dad nyss, han skrev bland annat så här "Please feel free to ask us any questions you may have. We understand how it may be tough to leave your family, but you will be in good hands.."

längtar.

idag har jag en del jag måste ta itu med


• skicka in mitt hälsointyg till CC
• ringa till tandläkaren och boka tid snarast möjligt
• ringa vårdcentralen för och se om det finns någon möjlighet att ta svininfluensa-vaccinet innan jag åker. vilket jag egentligen inte bryr mig så mycket om personligen men jag gör det mest för andras skull.
• kolla upp hur läget ser ut på resväskfronten
• överväga om det blir en ny laptop innan avresa eller inte

det har hänt en del sen jag skrev sist, eller ganska mycket faktiskt.


jag skrev till familjen som det var, att jag kände mig låst utan tillgång till bil. tänkte "nu är det kört, nu får jag börja matchas om med nya familjer" men inte då. familjen är väldigt tillmötesgående fick jag lära mig. jag kommer få låna bilen vid tillfällen lite då och då när jag behöver och när bilen är ledig. det känns helt OKEJ. först måste jag dock ta körkort för och få köra i Connecticut.


därför är det nu så att den 16 November flyttar jag till USA, Stamford. under ett helt år ska jag uppleva mitt livs största äventyr hittills.




planering av min avkedsfest är redan i full gång.

Sandra kommenterade ett av mina inlägg för några dagar sen (sorry för sent svar)

"ska du vara barnflicka i usa?
jag skulle gärna vilja vara det men vet inte hur man går tillväga, har du några tips och råd?"

Ja, jag ska vara au pair i USA.
Vad det betyder och innebär hittar ni om ni klickar på den rosa länken :)


Mina tips och råd är att jämföra de olika organisationerna och se vad som passar ens behov bäst. De tre största organisationerna jag kan rekommendera är, Cultural Care, STS och Skandinaviska Institutet. Själv valde jag Cultural Care som organisation. Tyckte det var bra att man slapp betala någon programavgift och dessutom var de störst och ni vet ju hur det är.. Jag har inget ont och säga om dem. Däremot bör tilläggas att det är GANSKA SVÅRT och komma iväg just nu. Jag har haft tur och fått många matchningar med familjer men det finns även de som väntat i månader. Det tuffa ekonomiska läget har drabbat allt och alla.

Man ska även tänka på att ansökningsprocessen tar sin tid. Ansökan tar ett bra tag och fylla i och det är MYCKET som ska göras. Personligt brev, fotokollage med mera.
Dessutom bör man verkligen tänka igenom beslutet innan och ett tips är att inte snöa in sig på en massa specifika grejer utan att vara öppen för alla familjer. Det enda jag kände mig obekväm med var att bo i familjer med homosexuella par och ensamstående pappor. INGET emot någon av dem MEN men ska känna sig 100% bekväm med familjen man hamnar i.

Det kostar ju även en del pengar och åka iväg som au pair vilket även är något man bör ha i åtanke. Dock ska man inte bli skrämd av det men om man vill åka iväg på ett lagligt J1-visum (och det vill man) så måste man åka genom en organisation.

familjen från Stamford, CT som ringde mig idag är italienare, coolt.
som jag nämnt innan är det mamma, pappa och tre små barn. de äldsta barnen, tvillingarna på fem år, är i skolan under hela dagen.

det känns som en toppenfamilj och de lät jättegoa. väntar på lite bilder nu så får vi se. de sa iallafall att de var mycket intresserade och det känns ju alltid bra och höra.

Boston-familjen tackade nej till mig eftersom att de bestämde sig för att fortsätta på samma bana som tidigare, med manliga au pairer. jag var kanske inte överförtjust i denna familj men det stör mig så jävla mycket att jag lagt ner ett x antal timmar på något som inte hade någon verkan som helst då de ändå bestämt sig för att de ville ha en manlig au pair. sjukt? ja.

Philly-familjen har hört av sig EN gång sen vi pratade för tre veckor sen så jag har lagt dem åt sidan nu.


nåväl. jag har redan en ny matchning med en familj i Stamford, CT. mamma, pappa, tre barn, pojke på 1,5 och tvillingar (flicka, pojke) på 5 år. får dock inte veta mer än så.

kom igen nu!

inatt kommer jag sova gott.
det här är bara så jävla komiskt så det finns inte.

nu har jag ägnat några timmar åt att skriva ner mina tankar och svara på frågor till Boston-familjen. hjälp vilket jobb det var. nu bara väntar vi och ser.

ikväll har jag fått mejl från värdfamiljen jag pratade med igår. jättefina bilder, schema och lite frågor och funderingar de vill jag ska tänka över och sen svara på. det känns bra att de är så ambitiösa och tar sig tid.

säger inte mer än så, men det känns bättre och bättre. riktigt bra faktiskt! vill dock inte berätta för mycket innan jag är mer säker på hur det kommer och bli.

this is my man.. ;) HAHA. han är så äckligt sliskig så det blir sexigt! ERKÄNN!! "om ni vill dejta mig.." HAHAHA OH YES.

Boston-familjen ringde idag vid 18-tiden, svensk tid.
jag fick prata med värdmamman och det kändes jättebra! hon var ärlig, gav bra råd och verkade ha båda fötterna på jorden. jag har en del och tänka över nu men tyckte samtalet gick bra. var inte alls lika nervös som när jag pratade med Philly-familjen, så engelskan gick mycket bättre. nu väntar jag bara på lite bilder och så tar vi det därifrån sen.


det rör på sig. jag är på väg!

förutom Philly-familjen har jag nu en till familj på G från Boston.

mamma, pappa och tre barn på (14,11 och 6) de mejlade precis och vill prata i telefon eventuellt Skype:a(stavning?) idag.

hjälp. återkommer.

vad heter du? Caroline
vilket stjärntecken är du? tvilling
vilken årgång är du? 88
vart bor du? Hässleholm, Skåne
bott utomlands? nej, men är på väg och flytta utomlands!
flyttat antal gånger? tre gånger (upp till Örebro, till en annan lägenhet i Örebro och sen till Hässleholm igen)
vart skulle du vilja bo? det vet jag inte, än
yrkesval? media
hur lång är du? 165 cm
hur mycket väger du? 47 kg
hårfärg och frisyr? just nu, brunt och mellanlångt
ögonfärg? blå ungefär
mest nöjd med? mina ögon och mage
minst nöjd med? att jag är så liiiten och inte kan gå upp i vikt
skostorlek? 37
glasögon? bara linser, glasögon är på gång dock
har du några piercingar/tatueringar? bara hål i öronen, fyra stycken
vad är du beroende av? människor jag älskar
vilket land kommer du i från? Sverige
vilken sorts lypsyl använder du? haha en jäkla massa olika
vad tror du på? att man kommer sjukt långt med att se på världen med ödmjukhet och bemöta andra människor med respekt
har du nåt husdjur? ja, en katt som heter Bond
vad bor du i? just nu i villa

så var de borta i en kvart och nu är de tillbaka igen. vad trillar då in i min inkorg? JO ett mejl från värdmamman, K. som skriver att hon är jätteintresserad och verkligen vill att jag ska komma över och jobba som deras au pair.


jag vet varken in eller ut längre. men vill de ha mig, så är jag faktiskt inte sen och tacka nej. första halvåret ska spenderas i Santa Barbara och sedan går flytten mot Philly, detta på grund av värdmammans jobb och därför dröjer beslutet. vet inte om det är dags och hålla tummarna igen?

nu skulle jag suttit på flyget till New York.
men på grund av att CC är världens segaste så sitter jag nu här. fortfarande i Sverige, uttråkad som aldrig förr.

snart! jag hoppas.

nu har familjen försvunnit IGEN. återigen säger CC att det är "automatiskt" och att familjen förmodligen INTE har tackat nej. dem skulle skriva till USA och kolla.

det konstigaste är att värdmamman inte svarar på mina mejl. jag har skickat de mejl hon bett om och under en veckas tid har jag inte fått svar.


nåväl. vi får se vad som händer.

 

 

nu är jag återigen matchad med värdfamiljen från Philly. knasigt värre. vi får helt enkelt se hur det blir med det! här ser ni iallafall hur det hela ser ut. det är alltså här det händer.

ringde precis CC och fick veta att familjen HAR INTE TACKAT NEJ, än. tydligen har den "släppts automatiskt". så än lever hoppet, även om jag inte tror alltför mycket. bara och fortsätta vänta, vänta och vänta på att något ska hända.

pratade med värdmamman för en stund sedan. 35 minuter och jag har aldrig känt mig så handikappad och pratat så dålig engelska förr som under de minutrarna. nerverna dansade utanför kroppen på mig. det gick åt helvete men jag hoppas och tror hon gillar mig ändå.

jag vill så gärna.

satt på helspänn hela dagen igår då jag väntade på det inbokade samtalet med värdmamman från Philly. tror ni det ringde? nej. min typiska otur som förföljer mig vart jag än går. jag borde förväntat mig det.

familjen ligger iallafall kvar på kontot (= inte tackat nej, ännu)